Våren 2010 grävde vi upp våra två stora honungsrosor Rosa helenae ‘Hybrida’ i samband med att vi rev ett uterum (som lämnade plats för våra två stora sparrisbäddar).

Så länge grävde vi ner den ena bakom komposthörnan och den andra vid bigarråträdet. Rosen vid komposthörnen trivdes jättebra och skickade omgående ut fyrametersrankor överallt…

2013 flyttade vi den till östersidan på huset. ”Idiotprojektet”, som maken döpte den flytten till, blev riktigt bra. Vi har spänt kraftiga metalltrådar mellan de två stolparna som sitter fast i husgaveln. Nedanför växer grönsakerna i de upphöjda bäddarna.

Men den andra rosen, den vid bigarråträdet, den har stått och stampat i tillväxten. Förra året skickade den äntligen ut en längre gren. I år blommar nu rosen uppe bland grenarna 3-4 meter upp. Det är en underbar syn.

Ser ni de små rosorna uppe i grönskan? Tänk när de blir ännu fler…
Lådorna i bakgrunden på bilden ovan är våra stora upphöjda bäddar med sparris, sallad och sommarblommor. Till höger i bild syns en bit av vår komposthörna där kaprifol och klematis klättrar på utsidan av staketspaljén.

Bigarråträdet är från 1978, så det mår inte så bra av åldersskäl. Men med honungsrosen nu på väg upp kommer det med tiden att bli ett vackert ”rosträd”.

Hoppas ni har det bra där ni är. :) Här börjar ledigheten nu och jag ser fram emot många trädgårdsbesök veckorna framöver. (Som vanligt kommer jag att berätta mer om dem i ruggigaste januari-februari.)

Är det några fler som tänker åka till Sofiero och trädgårdsfesten sista helgen i augusti? Det hade varit kul om vi hade kunnat få till en träff för de som vill. Lördagen 29/8 är gissningsvis lättast för de som har en bit att åka. Ni som vill får gärna sprida budskapet vidare.

Jag har inte så många liljor i trädgården, men en favorit är krolliljor. Hösten för två år sedan blev en lök av den mörka sorten ‘Norrland’ min. Jag köpte den av en trädgårdsvän, annars hade jag nog aldrig vågat köpa en ”tom” kruka för ganska mycket pengar… ;)

Den blommade inte förra året, men vid liv var den. I år kom i stället två blomstänglar. Vet inte om alla ‘Norrrland’ blommar sent, men min mörka skönhet blommar betydligt senare än de vita och rosa. Inte mig emot, den får gärna blomma nu.

Önskar er en fin julivecka! :)

Ett av ”trädgårdslöftena” inför detta år var att odla lite mer ätbart. Jag har testat flera nya grönsaker och planterat nya fruktträd och bärbuskar. Vi får se vad som kommer att odlas nästa år, för här odlas bara sådant som vi verkligen tycker om att äta! :)

Jag – och barnen – är extra nöjda med isört och portlak. Milda, lite köttiga blad som har smak lite åt gurkhållet. Måste så mer av dem nästa år! Min favvo är annars salladen ‘Little Gem’, så god och så enormt villig att gro.

Så här såg ingredienserna till en sallad ut hos oss tidigare i juli:

Bindsallat ‘Little Gem’ och rödbladig basilika ‘Rosie’.

Miniplocksallat ‘Gourmet’ till vänster och romersk sallat ‘Chartwell’ till höger.

Isört.

Gul trädgårdsportlak.
Källfräne.

Vad odlar ni för ätbart i år? Något som ni kan rekommendera andra att pröva?

Ha det fint i helgen, nu går vi in i augusti. Själv ska jag besöka några öppna privatträdgårdar i helgen, ser fram emot det.

Tänkte visa vår Solrabatt som blommar fint just nu.

Solrabatten, så kallad eftersom den ligger vid söderväggen, är en upphöjd rabatt på en gånger drygt fyra meter. I bakkanten växer ett hårt tuktat blåregn, framför rabatten ett hav av vitlysing. Min tanke var att göra Solrabatten Piet Oudolf-inspirerad och fylla den med vajande gräs, praktfulla solhattar och vippande vädd. Det gick så där. Vet inte hur många hundralappar jag lagt på stora fina exemplar av solhattar, som sedan promt har dött av kyla och/eller väta nästföljande vinter, oavsett hur mycket dränerande grus jag grävt ner vid plantering.

Så i år hade jag en annan plan för rabatten. Vad var det som faktiskt klarade vintrarna där? Jo, gräsen (inklusive känsliga blodgräset), vädden och blanknäva (som frösått sig där tack vare myrornas hjälp). Ok, då satsar jag på dem. Jag planterade isär gräsen och fyllde ut med massor av blanknävor. Och i juni, efter att blåregnets första blomning var över, så planterade jag ut massor av färgstarka zinnior och lejongap bland gräs, nävor och vädd. Och de två (2) solhattar som bestämt sig för att gilla läget.

Nu blommar allt som bäst och ger precis den där mixen i rabatten som jag ville ha. Och inte gör det något om zinniorna och lejongapen inte klarar vintern, för det ska de i alla fall inte (även om det händer att ett och annat lejongap övervintrar en mild vinter här nere i Skåne).

I den upphöjda rabatten bredvid samsas dahlior med rosenskära. Dahliorna växer sig stora och kraftiga utan att sniglarna kommer åt dem. På andra sidan skymtar de upphöjda bäddarna med sparris och mellan dem finns en liten sittplats.

I helgen var jag och hämtade hem ännu ett träd till vår trädgård. En av mina magnoliadrömmar har gått i uppfyllelse. Nu väntar en Wilsonmagnolia på att planteras. :) Den är 140 cm nu, ska vid 20-50 års ålder bli 6-7 meter hög.Visst är den underbar? (Fotot är från Göteborgs botaniska) Tio cm stora blommor som är riktade neråt, det är som att stå under ett fruktträd med jättelika blommor. Längtar redan, men det lär dröja några år innan vårt träd bjuder på den första blomman.

I våras när vi besökte Sofiero fick jag äntligen tag på den perenna kronärtskockan ‘Herrgård’. Lycka! Nu blev det inga skockor ätna i år, lite dålig tajmning med semester, men det gör inte något. Bina har ju haft fullt upp i den vackra tistelblomman. När jag tog de här fotona fick åtta bin de lila stråna att vaja.

Ser ni dem? Långt där nere kryper de omkring alldeles rusiga över denna jätteblomma.

Helgen gick i städandets tecken. Garaget var fullt med gamla smutsiga plastkrukor, krukor med sådder som inte grott och dahliaknölar som aldrig kom upp. Fick god hjälp av två yngsta med krukdiskningen (vad hjälper man inte mamma med när en biobiljett ligger i potten?) Nu har jag tre flyttkartongen rendiskade plastkrukor och alla lerkrukor står på torkning. Trädgårdsboden fick också en översyn. Den har stått halvt övergiven sedan i våras, snart dags att boa in sig där när dagarna blir korta och behovet av ett mysigt trädgårdsrum ökar.

Inomhus behövde det också städas och plockas undan. Så här såg vårt badrum från 1978 (vars härligt brunblommiga tapet vi målade enfärgat pastellgrön när vi flyttade hit) ut före.

Så här såg det ut efter hantverkarna hade varit här första dagen i dag och påbörjat helrenoveringen…

Hoppas ni alla får en bra första septembervecka. Här har två yngsta barnen och jag pysslat med att koka plommonsylt i eftermiddag. Bra med många flinka fingrar när skållade skal ska pillas bort! Går och spanar på kvittenträdet också – för första gången bär det frukt! :)

Det är en mild september så här långt, skönt med klart höstluft och soliga stunder mellan regnskurarna. I trädgården fortsätter blomningen, här är sju blå och violetta favoriter just nu:

1. Skäggbuske, Caryopteris xclandondensis ‘Heavenly Blue’.

2. Strävhortensia, Hydrangea aspera ‘Macrophylla’.

3. Bolltistel, Echinops bannaticus.

4. Porslinsanemon, Anemonopsis macrophylla.

5. Blåverbena, Verbena hastata.

6. Höstaster, Aster oblongifolius ‘October skies’.

7. Passionsblomma, Passiflora caerulea.

Ha en fin septembervecka! Här påbörjas höstgöromålen i trädgården. Poolen ska få sitt överdag, överblommade sommarblommor hamna i komposten och en del träd och buskar ska få besök av sekatör och japansk trädsåg.

Jag är en ombytlig person, i alla fall när det kommer till vilken årstid jag tycker mest om. Jag försöker njuta av nuet, men ser också fram emot det som komma skall. Just nu drar jag djupa andetag av klar höstluft, känner solen värma och gläds åt all skörd i trädgården och naturen. Snart väntar sköna innemånader med tända (batteri)ljus, frossande i nyinköpta trädgårdsböcker och funderande inför trädgårds- och odlingsåret 2016.

Men, som sagt, just nu är det september och bärskörd som upptar min trädgårdstid. I rejäla krukor på Stora trädäcket växer havtornsbuskarna Hippophae rhamnoides ‘Svenne’ och ‘Lotta’. De är duktiga på att skjuta rotskott, så det är därför jag har valt att odla dem i kruka. På sommaren ger de silvergrå bladen medelhavskänsla, största problemet är att hinna vattna tillräckligt ofta för att ‘Lotta’ inte ska tappa för många kart (enda nackdelen med kruka). I år lyckades jag hyfsat, så nu tränar jag mindfulness när jag plockar de stora orange bären. Fladdrar tankarna iväg sticker jag mig ofelbart på en tagg eller två.

Ett stenkast längre bort, utanför fågelvoljärerna, växer en uppstammad Aronia prunifolia ‘Viking’. Grenarna dignar av bär och tyngden gör att jag så här års får ducka under grenarna när jag går längs stigen genom Trädhörnet. Snart dags att plocka de svartblå bären och lägga dem i frysen. Sedan väntar syltkokning. Den sträva aroniasmaken mildras när de blandas 50/50 med söta amerikanska blåbär.

I Torvrabatten kan vi fortfarande, efter en och en halv månad, plocka amerikanska blåbär. Vi har ett halvdussin buskar av olika sorter och det ger lång skördesäsong. Gillar att ta med en handfull när jag går en trädgårdsrunda, men i frysen ligger också åtskilliga liter med blå bär och väntar på att förgylla såväl muffins som frukostyoghurt under vintern.

I Bärlandet lyser de stora hösthallonen mörkt röda. Inte en hallonmask i sikte så här års, nu kan jag frossa i fina hallon utan att inspektera dem först. Ibland gör jag sylt av hallonen, men oftast äter jag dem direkt, ståendes vid landet. Vardagslyx!

Mina ”tama” lingon ‘Ida’ och ‘Red Pearl’ är små, men naggande goda. Ännu blir det inga större mängder där inte. Tur man har vänner som kan hjälpa till att få kontakt med plockare. Häromdagen fick jag hem min 10-litershink med fina röda lingon. Nu finns nykokt sylt i frysen och styckfrysta lingon som kan användas till kakor och kanske lite extra lyxig rårörd sylt. Hittade ett recept på kanel- och lingonmarmelad (godis, alltså), som lät spännande och nog måste testas.

Och så var det ju det där med de gröna bären… Det här trädgårdsåret går i trädens tecken (det kan du läsa mer om HÄR) och en av de nya bekantskaperna är körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’. Jag trodde bären skulle vara mogna när vi kom tillbaka från Englandssemestern för en månad sedan, men inte då. De är fortfarande inte mogna. Hmm. Alltid lite svårt innan man lär sig nya bärsorters ”mognadsschema”.

Och så väntar jag med spänning på de första egna kvittenfrukterna! För tre år sedan köpte jag ett äkta kvitten Cydonia oblonga ‘Leskovacka’. Det blommade förra året, men det blev inga frukter. Men i år! :) Planerar för god kvittenmarmelad att ha till osten. Någon som har ett bra recept? Och när ska man skörda dem egentligen?

Vad ska ni hitta på i helgen? Här blir det nog lite JAS-beskärning av en del som vuxit lite väl bra (eller tokfel) och så en utflykt i hönsens tecken. Mer om det sistnämnda vid ett senare tillfälle.

Önskar er en fin helg! Här festade vi i kväll på kryddig färskpotatis (från den andra egna skörden), spenat och lax med egenodlad basilika. Mums!

Den milda september gör att rosorna bara fortsätter att blomma. Här är nio sorter som glädjer oss just nu.

Vackraste knoppen? Knopparna på Austinrosen ‘Barabara Austin’ är rena marsipanrosorna. Osäker på zon, troligen 3-4 som de övriga Austinrosorna.
Och så här ser den ut när den är utslagen. Remonterande, blommar i omgångar från midsommar och långt in på hösten.

En ”måste ha ros” för alla trädgårdar (i rätt zon). ‘Gislaine de Féligonde ändrar färg från kopparfärgade knoppar över till gult, rosa och renaste vitt på de äldsta blommorna. Ljuvlig. Blommar från midsommar fram till frost. Zon 4.Vid Stora trädäcket blommar ljust rosavita ‘Mme Alfred Carriere. Remonterande och blommar pålitligt från midsommar till frost. Största problemet med dem hos oss är att de efter en flytt drog iväg på höjden, från 150 till 250 cm… De är för höga där de står nu, så på sikt ska de få en ny plats. Zon 3.

‘Eden Rose’ är en ros som vi såg i Frankrike under namnet ‘Pierre de Ronsard’ och blev så förtjusta i att vi köpte två när vi kom hem till Sverige. Vit på utsidan, rosaskär på insidan. Underbar! Andra året hos oss, nu är buskarna i Skära rabatten uppe i en meter, lite skillnad mot de fyrametare vi såg i Frankrike, men så är det. Zon 3.
Austinrosen ‘A Shopshire Lad’ är en favorit med sina blommor som färgmässigt tonar från rosa över till aprikos. Den blommar i flera omgångar om man är bra på att klippa bort vissnade blommor. Zon 4.
‘Aspirin Rose’ är en av våra nya rosor vid Stora trädäcket. Har blommat lite försiktigt i år, ser fram emot mer de kommande åren. Zon 4.

‘Flora Danica’ är ännu en ny ros i Stora trädäcksrabatten. Lite väl knallig i färgen, men vi får se hur det blir när den är större. Zon 3.
En av favoriterna sedan 15 år tillbaka – ‘Moonlight’. En remonterande myskros med kaskader av rent vita små blommor med gul mitt. Blommar från midsommar till frost. Zon 3.
Ännu en Austinros (ja, jag gillar dem!), den här gången ‘Graham Thomas’. Har haft den förr, men den är borta efter dålig placering och hårda vintrar. Gör ett nytt försök i Stora trädäcksrabatten. Zon 3.

Sedan får vi inte glömma nyponen! Honungsrosen ‘Helenae’ har sedan länge blommat över, men nu pryds grenarna av mängder av små nypon. Zon 5.

Önskar er en fortsatt fin helg med en höstbukett plockad i trädgården i går. Rosenskära, vädd, kärleksört, sköldpaddsört, vitlysing, höstflox, prydnadsgräs, zinnia, lejongap, fläckflockel, dahlior och blad från aklejruta.

Nu har Blommig fredag dragit igång och denna veckas tema är Sommarens projekt. Nu tenderar projekten att löpa över hela året i vår trädgård, men ett som hörde sommaren till var att odla mer ätbart.
Skörd i slutet av juni: svartkål, olika sorters sallad, maché, portlak, isört, sockerärter, gurka, morötter och vitlök.

I våras kom äntligen vårt lilla, men naggande goda växthus på plats. Så här ser det ut med den hopbyggda ”halva” boden och det ”halva” växthuset när man står under plommonträdet i Bärlandet.

I växthuset ställde jag ut mina grönsakssådder så snart de tittat upp inne på fönsterbrädan. I backarna växer olika sorters sallad, bladamarant, majs med mera.

Så här såg det ut allt eftersom under odlingssäsongen:
1 juni 2015. Taniga tomatplantor och physalis har fått flytta ut i växthuset. Utanför, i vår soligaste och varmaste hörna av trädgården, står tofsliljor, gladiolus, liljor med mera i krukor. Framför dem står plasttråg med jordgubbar.
8 september 2015. Lite djungelvarning både i och utanför växthuset.

Vår katt tyckte det var skönt att smita in i växthuset i somras när det var dåligt väder. Här står han och tittar på dropparna från Irregatias soldrivna bevattning (som jag berättar om en annan gång).

Så här såg det ut när man tittade in i växthuset i september. Till vänster klättrar gurkorna i sitt nät och till höger syns små röda ‘Tiny Tim’-tomater. Längre in växer fikon, physalis och höga tomater.
Paprikorna står i ett zinktråg min morfar använde till utsädet när han sådde på åkrarna förr. Det har stått i garaget många år, men i år visste jag precis vad det skulle användas till. I botten av tråget ligger grovt grus som bildar en vattenreservoar för paprikarötterna som letar sig ner där.

12 juli började gurkskörden verkligen komma igång.Tomaterna var samplanterade med olika sorters basilika. Basilikan hjälper till så det till exempel inte blir löss och vita flygare på tomaterna. (För fler tips om samplantering är det bara att söka på ”companion planting” på webben.)

Olika sorters tomater hos oss i år. Svartröda ‘Indigo Rose’, rosaröda ‘Thai Pink Egg’, röda körsbärstomater ‘Tiny Tim’ och gula små päronformade ‘Ildi’. Klar favorit blev de gula och rosa. De svarta började inte mogna ordentligt förrän i slutet på september.

I trädgårdslandet provades det också en del nya grödor, som svartkål, portlak, isört och bladamarant, utöver de ”gamla vanliga” sockerärtor, potatis, squash, sockermajs, morötter, sallad och vitlök.
4 juli såg det ut så här. Närmast i bild växer sockermajs, kryddtagetes, svartkål och squash. På väggen klättrar en honungsros ‘Hybrida’ och allra längst bort skymtar sparrisens gröna vippor.
Efter bara en dryg vecka senare, 12 juli, hade plantorna vuxit märkbart.
En månad senare, 15 augusti, var det så här frodigt.
15 september var det dags att skörda sockermajsen.

Skörd handlar om många olika saker. Det kan vara att äta en nykokt majskolv, plockad för en kvart sedan, med smält smör och salt… … eller att plocka frön till nästa års sallad.

Det tredje stället vi odlar ätbart på är sparrislådorna, granne med trädgårdslandets upphöjda lådor. Efter sparrisskörden planterade jag ut förodlade salladshuvuden av sorten ‘Little Gem’ runt kanterna. I mitten av lådorna växer rosenskära och vallmo.21 juni. Midsommar och det är slutskördat på sparris. Dags att låta stänglarna växa sig höga och samla kraft inför nästa år.
30 juni. Sparrisen börjar dra iväg och salladshuvudena har etablerat sig fint.
15 augusti. Sparrisen är uppbunden mot pinnar och salladen uppäten (utöver de som ska gå i frö). Rosenskäror och vallmo blommar fortfarande med en och annan blomma inne i det gröna havet.

Om du vill läsa om vad vi hade för projekt 2014 och hur det gick med dem tittar du in HÄR. 2015 års projekt kan du läsa om HÄR. Hur det har gått med årets projekt sammanfattar jag kring årsskiftet. :) Kika gärna in hos de andra deltagarna i Blommig fredag och se vad de har haft för sig i sommar.

Önskar er en skön helg! Här är förhoppningen att gräva om i trädgårdskomposten, vi får väl se om vädret är på min sida. Det här är förresten inlägg nummer 400 på bloggen – tänk vad tiden går fort när man har roligt!

Ett hotell med en fantastisk grön vägg, mitt i centrala London.

En gång i tiden bodde jag i London. När jag flyttade hem till Sverige igen så åkte jag tillbaka och hälsade på vänner en gång i halvåret de första åren. Så blev det längre mellan besöken. Vännerna lämnade London och även om jag återvände med några års mellanrum till England, var det inte längre London som var destinationen.

Men i somras var det efter femton års bortavaro dags att återse London med alla människor, trafik och alldeles, alldeles underbara trädgårdar.

På väg. Äntligen.

För mig var det en njutning att åter hoppa på en röd buss, äta lunch på mitt favoritställe Pret a manger, strosa runt i Kew Gardens en hel dag, förlora mig bland alla underbara Austinrosor hos Petershamn Nurseries, bunkra upp med trädgårdsböcker på Foyles och Waterstones (tips: de sistnämnda har stämpelkort som ger rabatt, fråga efter det om du ska handla många böcker).
Petershamn Nurseries fick mig att sucka djupt över att vi flög. Några få plantor fick följa med hem. Jag fick flera nya favoriter bland deras stora sortering av Austinrosor…

…Wedgwood rose, Wollerton Old Hall, Summer Song och Jude the Obscure.

En trädgårdsdröm jag hade inför besöket var att få se Sarah Prices planteringar i Queen Elizabeth Olympic Park. De Piet Oudolf-inspirerade planteringarna levde mer än väl upp till mina förväntningar. HÄR kan du läsa mer om planteringarna och ladda ner växtlistor. Har du som vi barn med på resan – det finns flera fantastiskt fina lekplatser i området.

Bild tagen från en gångbro ner mot en av planteringarna.
Många favoritväxter i den här planteringen…
… och här sitter jag framför en annan plantering där jätteverbenan vajade hög.

Men underbarast av allt var ändå att besöka många vackra, genomtänkta och spännande privatträdgårdar som höll öppet under NGS. Och, jodå, ni som har sett tv-serien The Yellow Book, det är te och kakor, vänliga britter och nördiga plantdiskussioner när man är där. :)
Inbjudande vimplar vid entrén till en av trädgårdarna vi besökte.

Strax efter årsskiftet är det dags för inspirationsinlägg från 2015 års trädgårdsbesök här på bloggen. Räkna med många inlägg från London. :)
En port som leder in till… Ja, vadå? Det får ni se i vinter.

Det här var mitt bidrag till veckans Blommig fredag som har temat Sommarens största njutning. HÄR kan du läsa vad andra njöt av.

Ha en riktigt fin hösthelg! Planen här är att städa ur det sista i växthuset och ställa in frostkänsliga växter där (vi har ännu inte haft kallare än +2 grader). Borde plantera lite lökar i krukor också, men vi får se hur tiden räcker till.

P.S. Resan handlade inte bara om trädgård och plantskolor. Resten av familjen fick göra sådant som de tyckte var roligt, som att åka London Eye, titta på flygplan och putta Harry Potters bagagevagn genom väggen på Kings Cross. På tre veckor hinner alla få sina semesterdrömmar uppfyllda.

Sorbus ulleungensis, ullungrönn ’Dodong’. Mitt absoluta favoritträd i trädgården, inget slår denna otroliga färgprakt. Vårt exemplar är flerstammat och planterades 2004 som en liten 175-centimeters planta. Häcken bakom är manshög.

Fåglarna har redan rensat trädet rent på vartenda rönnbär. Men det får de så gärna.

Under några få timmar i går tittade solen fram. Efter över en vecka med gråa moln sprang jag in efter kameran när trädgården plötsligt badade i solljus. Ännu har vi inte haft frost, men trädgårdens färger är ändå förändrade.

Trädhörnet med fågelhuset där våra papegojor och parakiter bor. Bakom huset skymtar toppen på ullungrönnen. Den illröda lönnen till höger i bild är en solfjäderslönn, Acer japonicum ’Acontifolium’.

Närbild på solfjäderlönnen.
Höstastrar och allt mer röda bär på körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’.
Så vackra höstastrar vars orange mitt matchar trädens färger.
En bit bort i Trädhörnet är det gula toner som gäller. Ginnalalönnen har tappat de flesta bladen, men häggmispelhäcken lyser i gult och strax bredvid den står vår flyttade japanska gyllenlönn, Acer shirasawanum ’Aureum’.

Mitt bästa reafynd, den japanska blodlönnen Acer palmatum ‘Atropurpureum’ som jag köpte sent en höst för två år sedan. Nu glöder den vackert mot häggmispelhäckens gula blad.

Foto åt andra hållet. En liten bit av den omgjorda delen mellan Trädhörnet och Lundområdet. Efter hur många år som helst är den smala gången ett minne blott. I bakgrunden det stora gamla plommonträdet som bildar ”tak” i Lundområdet.
I den omgjorda delen av Trädhörnet/ Lunden står glasbärsbusken med sina vackra lila bär och tävlar med de japanska lönnarna och de olika höstastrarna om uppmärksamheten.

Isabella, en av våra fina kungsparakiter, matchar höstfärgerna i trädgården väldigt snyggt.

Avslutar bildfrossan med två favoriter på annat håll i trädgården:

Mörkbladiga kärleksörten ‘José Aubergine’. Liten, men naggande god ännu så länge.Och så kopparlönnen, Acer griseum. Den har börjat skifta färg. Nu när solen tittade fram är de flagande stammarna som vackrast.

De senaste helgerna har ägnats åt undanplockning. Utemöblerna är sedan länge inställda i lekhuset, växthuset är under avveckling och komposten är urgrävd. Nu väntar en åtta stora sopsäckar med fin kompostjord på att mulchas ner i rabatter och planteringar till våren. Cathrine skrev om vemod och lättnad så här års, och jag kan bara hålla med. Ha en fin oktobervecka, oavsett om solen lyser på er eller inte.

Efter tre somrar hos mig bestämde sig Nerinelöken äntligen för att den var stor nog att orka blomma. Bladen hade sedan länge vissnat ner när blomstängeln visade sig för några veckor sedan. Nerine bowdenii ‘Alba’ tål inte minusgrader, så det fick flytta in i växthuset för säkerhets skull. Nu i veckan slog den första blomman ut och följdes snart av fler. Så vackra. Och att de doftar gör inte saken sämre.

Nerine bowdenii är en amaryllissläkting som ursprungligen kommer från Sydafrika. Den finns i ceriserosa och i den vita form som jag har. De älskar ett varmt soligt läge och trivs bäst i kruka på våra breddgrader. De gillar inte att bli omplanterade och kan tjura ett tag efter att man har köpt löken och planterat den (som min lök gjorde). Lökarna är avlånga och toppen på löken ska vara precis i jordytan. Precis som Afrikas blå lilja gillar de att stå lite trångt i krukan och man ska låta sidolökarna vara kvar i krukan.

Det här var mitt bidrag till Blommig fredag vars tema denna vecka är Plötsligt händer det. Titta in till Hélena för fler bidrag.

Nu väntar höstlov även för min del. Lite trädgård, lite umgänge och lite fira födelsedagar i familjen. Kan nog bli en bra vecka. Tills dess, ha en fin helg!

Tänkte visa vår Solrabatt som blommar fint just nu.

Solrabatten, så kallad eftersom den ligger vid söderväggen, är en upphöjd rabatt på en gånger drygt fyra meter. I bakkanten växer ett hårt tuktat blåregn, framför rabatten ett hav av vitlysing. Min tanke var att göra Solrabatten Piet Oudolf-inspirerad och fylla den med vajande gräs, praktfulla solhattar och vippande vädd. Det gick så där. Vet inte hur många hundralappar jag lagt på stora fina exemplar av solhattar, som sedan promt har dött av kyla och/eller väta nästföljande vinter, oavsett hur mycket dränerande grus jag grävt ner vid plantering.

Så i år hade jag en annan plan för rabatten. Vad var det som faktiskt klarade vintrarna där? Jo, gräsen (inklusive känsliga blodgräset), vädden och blanknäva (som frösått sig där tack vare myrornas hjälp). Ok, då satsar jag på dem. Jag planterade isär gräsen och fyllde ut med massor av blanknävor. Och i juni, efter att blåregnets första blomning var över, så planterade jag ut massor av färgstarka zinnior och lejongap bland gräs, nävor och vädd. Och de två (2) solhattar som bestämt sig för att gilla läget.

Nu blommar allt som bäst och ger precis den där mixen i rabatten som jag ville ha. Och inte gör det något om zinniorna och lejongapen inte klarar vintern, för det ska de i alla fall inte (även om det händer att ett och annat lejongap övervintrar en mild vinter här nere i Skåne).

I den upphöjda rabatten bredvid samsas dahlior med rosenskära. Dahliorna växer sig stora och kraftiga utan att sniglarna kommer åt dem. På andra sidan skymtar de upphöjda bäddarna med sparris och mellan dem finns en liten sittplats.

I helgen var jag och hämtade hem ännu ett träd till vår trädgård. En av mina magnoliadrömmar har gått i uppfyllelse. Nu väntar en Wilsonmagnolia på att planteras. :) Den är 140 cm nu, ska vid 20-50 års ålder bli 6-7 meter hög.Visst är den underbar? (Fotot är från Göteborgs botaniska) Tio cm stora blommor som är riktade neråt, det är som att stå under ett fruktträd med jättelika blommor. Längtar redan, men det lär dröja några år innan vårt träd bjuder på den första blomman.

I våras när vi besökte Sofiero fick jag äntligen tag på den perenna kronärtskockan ‘Herrgård’. Lycka! Nu blev det inga skockor ätna i år, lite dålig tajmning med semester, men det gör inte något. Bina har ju haft fullt upp i den vackra tistelblomman. När jag tog de här fotona fick åtta bin de lila stråna att vaja.

Ser ni dem? Långt där nere kryper de omkring alldeles rusiga över denna jätteblomma.

Helgen gick i städandets tecken. Garaget var fullt med gamla smutsiga plastkrukor, krukor med sådder som inte grott och dahliaknölar som aldrig kom upp. Fick god hjälp av två yngsta med krukdiskningen (vad hjälper man inte mamma med när en biobiljett ligger i potten?) Nu har jag tre flyttkartongen rendiskade plastkrukor och alla lerkrukor står på torkning. Trädgårdsboden fick också en översyn. Den har stått halvt övergiven sedan i våras, snart dags att boa in sig där när dagarna blir korta och behovet av ett mysigt trädgårdsrum ökar.

Inomhus behövde det också städas och plockas undan. Så här såg vårt badrum från 1978 (vars härligt brunblommiga tapet vi målade enfärgat pastellgrön när vi flyttade hit) ut före.

Så här såg det ut efter hantverkarna hade varit här första dagen i dag och påbörjat helrenoveringen…

Hoppas ni alla får en bra första septembervecka. Här har två yngsta barnen och jag pysslat med att koka plommonsylt i eftermiddag. Bra med många flinka fingrar när skållade skal ska pillas bort! Går och spanar på kvittenträdet också – för första gången bär det frukt! :)

Det är en mild september så här långt, skönt med klart höstluft och soliga stunder mellan regnskurarna. I trädgården fortsätter blomningen, här är sju blå och violetta favoriter just nu:

1. Skäggbuske, Caryopteris xclandondensis ‘Heavenly Blue’.

2. Strävhortensia, Hydrangea aspera ‘Macrophylla’.

3. Bolltistel, Echinops bannaticus.

4. Porslinsanemon, Anemonopsis macrophylla.

5. Blåverbena, Verbena hastata.

6. Höstaster, Aster oblongifolius ‘October skies’.

7. Passionsblomma, Passiflora caerulea.

Ha en fin septembervecka! Här påbörjas höstgöromålen i trädgården. Poolen ska få sitt överdag, överblommade sommarblommor hamna i komposten och en del träd och buskar ska få besök av sekatör och japansk trädsåg.

Jag är en ombytlig person, i alla fall när det kommer till vilken årstid jag tycker mest om. Jag försöker njuta av nuet, men ser också fram emot det som komma skall. Just nu drar jag djupa andetag av klar höstluft, känner solen värma och gläds åt all skörd i trädgården och naturen. Snart väntar sköna innemånader med tända (batteri)ljus, frossande i nyinköpta trädgårdsböcker och funderande inför trädgårds- och odlingsåret 2016.

Men, som sagt, just nu är det september och bärskörd som upptar min trädgårdstid. I rejäla krukor på Stora trädäcket växer havtornsbuskarna Hippophae rhamnoides ‘Svenne’ och ‘Lotta’. De är duktiga på att skjuta rotskott, så det är därför jag har valt att odla dem i kruka. På sommaren ger de silvergrå bladen medelhavskänsla, största problemet är att hinna vattna tillräckligt ofta för att ‘Lotta’ inte ska tappa för många kart (enda nackdelen med kruka). I år lyckades jag hyfsat, så nu tränar jag mindfulness när jag plockar de stora orange bären. Fladdrar tankarna iväg sticker jag mig ofelbart på en tagg eller två.

Ett stenkast längre bort, utanför fågelvoljärerna, växer en uppstammad Aronia prunifolia ‘Viking’. Grenarna dignar av bär och tyngden gör att jag så här års får ducka under grenarna när jag går längs stigen genom Trädhörnet. Snart dags att plocka de svartblå bären och lägga dem i frysen. Sedan väntar syltkokning. Den sträva aroniasmaken mildras när de blandas 50/50 med söta amerikanska blåbär.

I Torvrabatten kan vi fortfarande, efter en och en halv månad, plocka amerikanska blåbär. Vi har ett halvdussin buskar av olika sorter och det ger lång skördesäsong. Gillar att ta med en handfull när jag går en trädgårdsrunda, men i frysen ligger också åtskilliga liter med blå bär och väntar på att förgylla såväl muffins som frukostyoghurt under vintern.

I Bärlandet lyser de stora hösthallonen mörkt röda. Inte en hallonmask i sikte så här års, nu kan jag frossa i fina hallon utan att inspektera dem först. Ibland gör jag sylt av hallonen, men oftast äter jag dem direkt, ståendes vid landet. Vardagslyx!

Mina ”tama” lingon ‘Ida’ och ‘Red Pearl’ är små, men naggande goda. Ännu blir det inga större mängder där inte. Tur man har vänner som kan hjälpa till att få kontakt med plockare. Häromdagen fick jag hem min 10-litershink med fina röda lingon. Nu finns nykokt sylt i frysen och styckfrysta lingon som kan användas till kakor och kanske lite extra lyxig rårörd sylt. Hittade ett recept på kanel- och lingonmarmelad (godis, alltså), som lät spännande och nog måste testas.

Och så var det ju det där med de gröna bären… Det här trädgårdsåret går i trädens tecken (det kan du läsa mer om HÄR) och en av de nya bekantskaperna är körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’. Jag trodde bären skulle vara mogna när vi kom tillbaka från Englandssemestern för en månad sedan, men inte då. De är fortfarande inte mogna. Hmm. Alltid lite svårt innan man lär sig nya bärsorters ”mognadsschema”.

Och så väntar jag med spänning på de första egna kvittenfrukterna! För tre år sedan köpte jag ett äkta kvitten Cydonia oblonga ‘Leskovacka’. Det blommade förra året, men det blev inga frukter. Men i år! :) Planerar för god kvittenmarmelad att ha till osten. Någon som har ett bra recept? Och när ska man skörda dem egentligen?

Vad ska ni hitta på i helgen? Här blir det nog lite JAS-beskärning av en del som vuxit lite väl bra (eller tokfel) och så en utflykt i hönsens tecken. Mer om det sistnämnda vid ett senare tillfälle.

Önskar er en fin helg! Här festade vi i kväll på kryddig färskpotatis (från den andra egna skörden), spenat och lax med egenodlad basilika. Mums!

Den milda september gör att rosorna bara fortsätter att blomma. Här är nio sorter som glädjer oss just nu.

Vackraste knoppen? Knopparna på Austinrosen ‘Barabara Austin’ är rena marsipanrosorna. Osäker på zon, troligen 3-4 som de övriga Austinrosorna.
Och så här ser den ut när den är utslagen. Remonterande, blommar i omgångar från midsommar och långt in på hösten.

En ”måste ha ros” för alla trädgårdar (i rätt zon). ‘Gislaine de Féligonde ändrar färg från kopparfärgade knoppar över till gult, rosa och renaste vitt på de äldsta blommorna. Ljuvlig. Blommar från midsommar fram till frost. Zon 4.Vid Stora trädäcket blommar ljust rosavita ‘Mme Alfred Carriere. Remonterande och blommar pålitligt från midsommar till frost. Största problemet med dem hos oss är att de efter en flytt drog iväg på höjden, från 150 till 250 cm… De är för höga där de står nu, så på sikt ska de få en ny plats. Zon 3.

‘Eden Rose’ är en ros som vi såg i Frankrike under namnet ‘Pierre de Ronsard’ och blev så förtjusta i att vi köpte två när vi kom hem till Sverige. Vit på utsidan, rosaskär på insidan. Underbar! Andra året hos oss, nu är buskarna i Skära rabatten uppe i en meter, lite skillnad mot de fyrametare vi såg i Frankrike, men så är det. Zon 3.
Austinrosen ‘A Shopshire Lad’ är en favorit med sina blommor som färgmässigt tonar från rosa över till aprikos. Den blommar i flera omgångar om man är bra på att klippa bort vissnade blommor. Zon 4.
‘Aspirin Rose’ är en av våra nya rosor vid Stora trädäcket. Har blommat lite försiktigt i år, ser fram emot mer de kommande åren. Zon 4.

‘Flora Danica’ är ännu en ny ros i Stora trädäcksrabatten. Lite väl knallig i färgen, men vi får se hur det blir när den är större. Zon 3.
En av favoriterna sedan 15 år tillbaka – ‘Moonlight’. En remonterande myskros med kaskader av rent vita små blommor med gul mitt. Blommar från midsommar till frost. Zon 3.
Ännu en Austinros (ja, jag gillar dem!), den här gången ‘Graham Thomas’. Har haft den förr, men den är borta efter dålig placering och hårda vintrar. Gör ett nytt försök i Stora trädäcksrabatten. Zon 3.

Sedan får vi inte glömma nyponen! Honungsrosen ‘Helenae’ har sedan länge blommat över, men nu pryds grenarna av mängder av små nypon. Zon 5.

Önskar er en fortsatt fin helg med en höstbukett plockad i trädgården i går. Rosenskära, vädd, kärleksört, sköldpaddsört, vitlysing, höstflox, prydnadsgräs, zinnia, lejongap, fläckflockel, dahlior och blad från aklejruta.