Hur såg det ut hos oss för ett halvår sedan? Det är veckans tema inne hos Hélena och Blommig fredag. Så här långt hade våren kommit i vår trädgård den 16-21 april:

















För ett halvår sedan kämpade vi också med vetskapen att den lugna vår vi hade sett fram emot skulle gå om intet. Efter en mer eller mindre total omgörning av 3/4 av trädgården under fyra år så hade vi längtat efter en ”bara vara”-vår. Dessutom skulle maken vara bortrest i jobbet under veckorna i nästan tre månaders tid. Planen var därför att inte dra igång ett enda trädgårdsprojekt, utan bara hålla vardagen med tre barn, skola och jobb flytande, och övrig tid ta det lugnt. Så blev det inte.
I stället fick vi under våren och sommarens helger fara i skytteltrafik till ett stort hus 15 mil bort, fullt med saker att ta hand om, städa, röja och lägga ut huset till försäljning. Nu, ett halvår senare, har de nya ägarna precis flyttat in. I den gamla trädgården springer nu nya små barn omkring och plockar äpplen. Vårt hus har berikats med en del nya inredningsdetaljer och möbler, trädgården likaså. Gamla minnen väcks och nya skapas när sakerna nu får ett nytt sammanhang hemma hos oss.
Jag skrev i våras, för nästan exakt 6 månader sedan, att jag trodde att jag skulle ha extra stort behov av vår trädgård för att orka, och så blev det. Många gånger har en runda i trädgården lugnat sinnet och skänkt ro. I kapp i trädgården kom jag först i början av juli, innan dess var det en ständig kamp mot ogräset när jag inte kunde vara i vår trädgård så mycket som jag hade önskat min lediga tid.
Nu, när nycklarna är överlämnade, kommer också mycket känslor ikapp. Sorg över att någon som skulle ha fått vara frisk och bo hemma i många år ännu inte kan det längre, utan behöver hjälp på en annan typ av boende. Våra energinivåer är låga och tar tid att bygga upp igen. Jag kan bara hoppas att vi om ett halvår har byggt upp dem så mycket att vi vill, kan och orkar dra igång projekt nya trädgårdsboden. Just nu väljer jag bort allt jag kan som inte ger energi tillbaka. Som tur är har bloggen hela tiden gett mer energi än den har tagit.
