Små, men väldigt söta. Saxifraga ‘Sissi’ full med små rosa blommor.
De flesta av oss är vana att se kuddväxande Saxifragor planterade i lerkrukor i något alpinväxthus på en botanisk trädgård. Men de klarar sig fint på friland i zon 4 också (med rätt förutsättningar). Följ med till min mamma och hennes sambos trädgård där det så här års går att njuta av blomprakten hos mängder av olika Saxifragor.
Formbar. ‘Lismore Gem’ följer sakta stenens kontur när plantan för varje år blir allt större.
Det är bara några få plusgrader och aprilvärmen lyser med sin frånvaro, men kan man bli annat är varm inombords av denna blomsterglädje? Här följer ett bildkollage, om du för markören över bilden kommer plantans sortnamn upp. Vill du se bilderna i större format klickar du bara på någon av dem så kommer de upp som ett bildspel.
Saxifragor vill ha ljust men inte för mycket sol. De vill absolut inte ha blött vid rothalsen (men ändå god tillgång till vatten till rötterna). Om de odlas i grus med täckning av sten överst så fixar det dräneringen vid rothalsen. En ljus norrvänd slänt är idealisk, men även ett ställe utan direkt sommarsol går bra. Ett tips är att fundera på var du vill söka svalka en varm sommardag.
Trivs i gruset. Förutom saxifragorna finns barrväxter och andra små växter som gillar väldränerat i stenpartierna.
Saxifragorna växer långsamt, men breder med tiden ut sig om de trivs. En och samma planta kan blomma veckor i streck och många av dem är vackra redan i knoppstadiet eller som gröna små kuddar resten av året. Förra året blommade de från mitten av mars till slutet av april i min mammas och hennes sambos trädgård. Allra tidigast är den gula Saxifraga juniperifolia. Ibland fryser/dör en bit av plantan, men så länge det finns något grönt kvar så kommer den tillbaka.
Det här var mitt inlägg på Blommig Fredags tema Vårens första. För fler bidrag, kika in hos Hélena. Trevlig helg!
